Lös konflikter i skolan
Videor med konkreta övningar
Välkommen till Medlingscentrums videobibliotek!
Här hittar du korta, konkreta och praktiska videor som hjälper dig och dina kollegor att hantera konflikter med barn och ungdomar på ett tydligt och konstruktivt sätt.
Hur kan du använda videorna?
✔ Individuell kompetensutveckling – Titta själv och reflektera över hur du kan använda metoderna i din vardag.
✔ Gruppdiskussioner & workshops – Titta på videor i arbetslaget eller hela personalgruppen och diskutera hur ni kan implementera strategierna i skolan.
✔ Undervisning & elevstöd – Några videor är anpassade för att visas i klassrummet, med övningar för eleverna.
Få ut mer av materialet!
Till varje video finns samtalsfrågor och uppgifter för att fördjupa diskussionen – oavsett om ni arbetar individuellt, i arbetslaget eller med hela skolans personal.
Vill du fördjupa dina kunskaper ännu mer? Anmäl dig till något av våra kostnadsfria webbinarium.
Konflikthantering i praktiken
Här får du konkreta verktyg för hur du själv – eller tillsammans med kollegor, föräldrar och elever – kan hantera konflikter på ett sätt som är tydligt, respektfullt och inriktat på lösningar.
Det finns reflektionsfrågor till varje video och ni kan själv välja hur djupt ni vill gå in i varje ämne och om ni vill fokusera på individuell reflektion, diskussion i mindre grupper eller större gemensamma samtal.
Effektiv föräldrakontakt vid konflikter
Så lägger du grunden för en bra kommunikation med föräldrar, så ni bättre kan kommunicera om konfliktsituationer. Vill du veta ännu mer som saverkan med vårdnadshavare? Se vår temasida om ämnet HÄR.
-
Reflektionsfrågor: Effektiv föräldrakontakt
1. Öppen reflektionsfråga
- Vid vilken tidpunkt i en konflikt är det bäst att ta kontakt med vårdnadshavare i samband med att deras barn är i konflikt? Hur kan rätt timing påverka hur kontakten utvecklas? Finns det exempel där kontakten gjorde en positiv skillnad – och exempel där det blev svårare?
Möjliga följdfrågor
- Hur kan vi förebygga att vårdnadshavare känner sig “angripna” och börjar ”försvara” sitt barn när vi kontaktar dem om en konflikt?
- Vilka specifika svårigheter kan uppkomma, t.ex. föräldrar som blir defensiva eller aggressiva? Hur kan de förebyggas eller mötas i stunden?
2. Erfarenhetsutbyte i grupp
- Liten grupp (3–5 personer): Dela kort egna erfarenheter om att prata med vårdnadshavare vid konflikter. Vad funkade? Vilka uttryck eller förhållningssätt hjälpte?
- Hela gruppen: Samla ihop lärdomar och skapa en gemensam “bra-att-ha”-lista på fraser eller strategier som underlättar kommunikationen.
Minimedling i praktiken
Videon visar hur en vuxen kan rama in medlingen, uppmuntra eleverna att prata med varandra och hjälpa dem nå en överenskommelse.
-
Reflektionsfrågor: Minimedling i praktiken
1. Öppen reflektionsfråga
- Vilken erfarenhet har ni av mini-medling? Har ni jobbat så strukturerat?
- På vilket sätt skiljer sig ditt vanliga arbetssätt från Lauras sätt att jobba i videon?
Möjliga följdfrågor
- Hur skiljer sig en minimedling från ett vanligt samtal? Vad tror du är nycklarna till att det faktiskt leder till en överenskommelse?
- Vilka särskilda svårigheter kan uppstå om eleverna är mycket arga, inte vill lyssna eller känner att den andra parten har ‘fel’?
- Hur mycket behöver läraren/den vuxne styra samtalet respektive låta eleverna prata själva?
2. Frivillig uppgift: Rollfördelning och diskussion
- Liten grupp: Diskutera vem som bör leda minimedlingen (lärare, kurator, annan personal?) och hur man på skolan kan göra för att alla ska känna till samma grundstruktur.
- Hela gruppen (frivilligt): Om tid finns, pröva en “fiktiv minimedling” där två personer beskriver en enkel konflikt och en tredje försöker genomföra stegen från videon. Avsluta med gemensam feedback.
Den goda tillsägelsen
Så sätter du gränser och säger ifrån utan att eskalera konflikten och bli en tjatig vuxen. Få verktyg för tydliga och respektfulla tillsägelser.
-
Reflektionsfrågor: Den goda tillsägelsen
1. Öppen reflektionsfråga
- Vilka utmaningar upplever du när du ger en tillsägelse? Hur påverkas din och elevens relation av ditt sätt att säga ifrån?
Möjliga följdfrågor
- Har du varit med om att ett enkelt “nej” eller “sluta med det” ledde till onödig eskalering? Vad hände?
- Vilka specifika svårigheter kan uppstå (t.ex. elev som ifrågasätter auktoriteten, grupptryck i klassrummet)?
- Vilka utmaningar och svårigheter ser du med jag-budskap? Hur kan de hanteras?
2. Frivillig uppgift: Gemensam begreppskarta
- Liten grupp: Diskutera hur en “god tillsägelse” kan se ut i olika situationer (ex. sena ankomster, bråk under rasten, nedsättande kommentarer).
- Hela gruppen: Skapa en “begreppskarta” eller enkel modell:
- Vad kännetecknar en tydlig tillsägelse?
- Vad gör den respektfull?
- Vilka fällor bör undvikas?
Avslutande tips för workshop med personalen
Du kan använda samma reflektionsfrågor i flera sammanhang (individuellt, gruppdiskussion, gemensam workshop).
Var inte rädd att stanna upp och låta deltagare ventilera “egna case” – just i erfarenhetsutbytet växer ofta de bästa lärdomarna.
Dokumentera gärna era insikter och “best practice”-listor, så kollegor kan återknyta till dem framöver.
Tekniker vid skolmedling
Här får du fyra korta och konkreta videor som visar hur du som vuxen medlare kan hantera vanliga situationer i en medling mellan barn och ungdomar. Fördelen med dessa videor? De är korta, enkla att ta till sig och fulla av konkreta exempel. Vårt mål är att du:
Känner dig säkrare i hur du inleder och hanterar en medling (som vuxen).
Undviker vanliga fallgropar där kommunikationen kan gå snett.
Skapar en trygg atmosfär så att eleverna kan lösa konflikter själva, med ditt stöd.
Mini-summering
Videon visar hur du kortfattat återberättar det eleverna sagt, så att de känner sig hörda och förstår varandra bättre. Detta skapar klarhet och visar på lyhördhet.
-
Reflektionsfrågor: Mini-summering
1. Reflektionsfråga: ”Har du erfarenhet av minisummering?”
- Tänk igenom om du har använt minisummering förut, antingen i en medling, i klassrummet eller i andra sammanhang. Hur fungerade det?
Följdfrågor:
- Vad upplevde du som mest givande respektive mest utmanande?
- Hur reagerade den eller de du återberättade för?
- Är det något särskilt du skulle vilja göra annorlunda nästa gång?
2. Gruppövning: ”Testa spegling”
- Dela in er i grupper om 3–4 personer. En berättar kort om valfri (skolrelaterad) situation. Den närmast till vänster gör en minisummering.
- Diskutera i gruppen hur det kändes att spegla och bli speglad.
- Samla hela gruppen för kort återkoppling.
Vilken av eleverna ska få börja prata?
Efter att du som vuxen medlare gjort en kort inledning och ramat in samtalet, vem av eleverna är bäst lämpad att börja prata? Vi lär oss att ta utgångspunkt i maktbalansen vid beslutet.
-
Reflektionsfrågor: Vem ska inleda?
1. Reflektionsfråga: ”Analysera maktbalansen”
- Tänk igenom några konflikter du nyligen upplevt eller känner till. Hur såg maktbalansen mellan eleverna ut? Fundera på hur valet av vem som talar först hade kunnat påverka dialogen.
Följdfrågor:
- Hur identifierar vi maktbalansen?
- Vem skulle få börja tala – och varför?
- Hur kan vi motivera vårt val för eleverna?
Adressering av frågor
Här visar vi varför det är så viktigt att få eleverna att prata med varandra – i stället för att de pratar “om” varandra till en vuxen. Videon visar hur du kan uppmuntra elever att rikta sina ord och frågor direkt till den andra parten.
-
Reflektionsfrågor: Adressera frågor
1. Reflektionsfråga: ”När talar elever till varandra vs. till en vuxen?”
- Fundera över videons princip om att elever bör prata med varandra, inte bara om varandra via en vuxen. Har ni exempel på båda fallen? Vilken skillnad har ni noterat mellan när de tilltalar varandra och när de talar till den vuxne?
Följdfrågor:
- Har du varit med om ett tillfälle där eleverna själva bytte från att prata ”om” varandra till att prata ”med” varandra? Hur påverkade det samtalet?
- Vilka hinder finns för direkt kommunikation mellan elever, och hur kan vi minska dessa?
2. Korta fraser för att uppmuntra direktkommunikation
- Fundera över vilka fraser du kan använda för att få eleverna att prata direkt med varandra. Exempel:
- ”Säg det direkt till NN – hen behöver höra vad du tycker.”
- ”Kan du vända dig till NN och förklara hur du tänker?”
- Varje grupp kan välja 2–3 favoriter och redovisa i helgrupp. Be någon anteckna en ”topplista” som alla på skolan kan ta del av.
När en elev avbryter
Vad gör du när elever pratar i munnen på varandra eller avbryter med sarkastiska kommentarer? Videon ger konkreta exempel på hur du som medlare kan hjälpa dem att lyssna aktivt på varandra.
-
Reflektionsfrågor: När en elev avbryter
1. Reflektionsfråga: Min reaktion vid "avbrytningar"
- Tänk på senaste gången du upplevde en elev avbryta en annan. Hur reagerade du (eller läraren/medlaren)? Vilka ord eller uttryck användes för att få ordning?
Följdfrågor:
- Vad i din/medlarens reaktion fungerade bra, och vad kunde ha gjorts annorlunda?
- Har du upplevt situationer där avbrytning hanterats ”perfekt”? Vad kännetecknade dessa?
2. Gör en ”lösningslista”
- Brainstorma flera olika sätt att agera eller uttrycka er när ni märker att någon avbryter. Till exempel:
- “Jag vill höra klart X först, sedan får du svara.”
- “Jag hör att du vill lägga till något, men vänta så X får tala till punkt.”
- Diskutera vilka sätt som känns naturliga och vilka som känns svårare.
Enhetligt arbetssätt och gemensamma strategier
Att ha en gemensam strategi för konflikthantering på skolan ökar tryggheten och förutsägbarheten för både elever och personal. Det bidrar också till att konflikter hanteras på ett mer hållbart sätt, där vi stärker elevernas förmåga att själva lösa problem istället för att de alltid behöver en vuxen som ingriper.
Strategi för konflikthantering i skolan
I denna video får du en översikt över en strategi för konflikthantering på en skola. Se exempel på verktyg för förebyggande arbete, hantering av mindre och större konflikter samt hur en tydliga rutiner kan hjälpa konflikt-hanteringen i vardagen.
-
Reflektionsfrågor: Strategi
1. Öppen reflektionsfråga
- Hur fungerar konflikthanteringen på er skola idag? Finns det en tydlig strategi som hela personalgruppen känner till?
Följdfrågor:
- Har skolan en konkret policy för konflikthantering?
- Om ja: Var finns den? Hur välkänd är den bland personalen?
- Om nej: Vilka delar skulle behöva utvecklas?
- Finns det tydliga gemensamma verktyg för att hantera konflikter i olika nivåer, från mindre missförstånd till eskalerade situationer?
2. Uppgift “Analysera er skolas konfliktpyramid”
- Liten grupp: Diskutera och rita upp hur er skolas konfliktpyramid ser ut idag.
- Hela gruppen: Jämför och identifiera områden där ni arbetar bra samt områden som kan förbättras.
- Fundera på konkreta åtgärder som skulle kunna tillämpas utifrån er skolas situation för att förbättra pyramidens utseende ännu mer.
Konflikttjuvar – så undviker du att stjäla konflikter
Elever behöver få möjlighet att lösa konflikter själva för att utveckla sina sociala förmågor. I videon visar vi fyra vanliga misstag som vuxna gör när de omedvetet “stjäl” konflikterna från eleverna – och ger konkreta tips på hur du kan undvika detta.
-
Reflektionsfrågor: Konflikttjuvar
1. Öppen reflektionsfråga
“Kan du känna igen dig i några av konflikttjuvsrollerna? Vilka?”
Följdfrågor:
- I vilka situationer märker du att vuxna (kollegor eller du själv) ibland löser konflikter åt eleverna istället för att vägleda dem att lösa dem själva?
- Varför tror du att vi som vuxna ibland “kliver in” och löser konflikten direkt istället för att låta eleverna hantera den?
- Finns det situationer där eleverna faktiskt bör få hjälp direkt – och hur skiljer vi dessa situationer från dem där det är bättre att pausa?
- Hur kan vi initiera en konfliktpaus? Vad kan vi göra och vilka formuleringar kan vi använda?
Svårare fråga som kan behöva förberedas av workshopledaren för att referera till skolans policy samt vilka lagar och regler som gäller:
- Är det tydligt för alla vilka rättigheter och skyldigheter vi har när vi stoppar bråk, slagsmål och våld?
Avslutande tankar och nästa steg
Diskussionerna i denna kategori handlar om att skapa en enhetlig och tydlig strategi för konflikthantering. Se gärna dessa videor som en startpunkt för att utveckla och stärka era rutiner och arbetssätt.
Ta med era reflektioner tillbaka till skolan! Kan ni göra en gemensam översyn av er konflikthanteringsstrategi?
Dokumentera insikterna från gruppövningarna, särskilt om ni har skapat en konkret handlingsplan eller en förbättrad konfliktpyramid.
Bråka Smartare
Dessa två videor ger en introduktion till materialet Bråka Smartare samt ett exempel på en av materialets lektioner, konflikthanteringsstilar.
Den första videon introducerar konceptet och hur skolor kan använda materialet.
Bråka Smartare – Informationsvideo
Denna video är en kort presentation av Bråka Smartare och visar hur materialet är uppbyggt, exempel på innehållet, vad det syftar till och hur det kan användas i skolan
-
Reflektionsfrågor: Introduktionsvideo
Samtalsfrågor för personalen
1. Hur arbetar vi idag förebyggande med konflikthantering?
- Har vi en gemensam strategi för att ge eleverna egna verktyg för konflikthantering?
- Hur involverar vi eleverna idag i att själva hitta lösningar på sina konflikter?
2. Hur skulle Bråka Smartare kunna användas hos oss?
- Hur kan Bråka Smartare stötta det arbete vi redan gör kring samarbete och konflikthantering?
- Vilka behov har vi på vår skola när det gäller värdegrundsmaterial för konflikthantering?
- Vilka årskurser/skolpersonal (inom f-6) skulle kunna använda Bråka Smartare – och på vilket sätt?
Bråka Smartare – konflikthanteringsstilar för F–6
Denna video visar fem olika konflikthanteringsstilar som både barn och vuxna kan använda. Videon kan hjälpa personal för att bättre förstå elevernas beteende i konflikter och hjälpa dem att utveckla bättre strategier.
-
Reflektionsfrågor: Konflikthanteringsstilar
Samtalsfrågor för personalen
1.Vilka konflikthanteringsstilar känner vi igen hos våra elever? Hur uttrycks dem?
- Vad kan orsaka att en elev väljer att undvika, anpassa, dominera, kompromissa eller samarbeta i en konflikt?
2. Hur kan vi använda konflikthanteringsstilarna i vårt arbete?
- Hur kan vi hjälpa elever att känna igen sina egna reaktionsmönster och utveckla bättre strategier?
- Hur kan vi använda konflikthanteringsstilarna i vårt vardagliga bemötande av elever?
- Hur kan vi använda konflikthanteringsstilarna i vår kommunikation med vårdnadshavare?
Videor att visa barn i klassrummet
Dessa videor fungerar både som introduktion till samtal och som underlag för övningar för eleverna. Den första övningen i respektive video kan upplevas som lite enklare, medan den andra kan kräva lite mer av eleverna.
Bråka Smartare – konflikthanteringsstilar för F–6
En animerad förklaring av fem olika sätt som barn kan hantera konflikter på. Perfekt för att visa elever i F–6 och diskutera hur de kan ”Bråka Smartare”. Se boxen nedan för exempel på övningar att göra med klassen.
-
Övningar: Konflikthanteringsstilar
Övning 1: “Vilket djur passar bäst?”
Läraren berättar om en konflikt, t.ex.:
- Två elever vill läsa samma bok i biblioteket.
- Ett barn vill ändra reglerna i en aktivitet på rasten.
- Två kompisar vill leka olika lekar.
Eleverna pratar i par eller smågrupper och funderar:
- Vad skulle hända om exemplet ändras beroende på vilket djur barnen använder?
- Vilket djur skulle passa bäst för att lösa det här exemplet?
- Varför kan olika djur behövas i olika konflikter?
Övning 2: “Hur reagerar olika djur?”
- Dela in eleverna i fem grupper, en för varje konflikthanteringsstil.
- Varje grupp får ett av djuren. Prata om:
- När kan ert djur vara bra?
- När är ert djur ett dåligt val?
- Vad kan ni göra om ni möter det här djuret i en konflikt?
- Varje grupp får prata om följande exempel utifrån sitt djur:
- “En elev råkar knuffa en annan i matkön.” Hur hanterar de olika djuren den situationen?
- Sammanfattning i storgrupp: Vilka stilar skulle vara bäst i exemplet med matkön?
📌 Tips: Se även den kostnadsfria provlektionen för “Bråka Smartare”, där det finns fler övningar på detta tema:
Minimedling i praktiken
Följ hur Laura steg för steg genomför en mini-medling. Visa videon för eleverna så att de kan förstå hur de tillsammans med personalen kan lösa konflikter på ett snabbt och respektfullt sätt.
-
Reflektionsfrågor: Minimedling
Övning 1: “Vad hände i medlingen?”
Fråga eleverna:
- Vad handlade konflikten om?
- Vad sa Laura som hjälpte barnen att lyssna på varandra?
- Vad gjorde att konflikten löste sig?
Övning 2: “Hur kan vuxna hjälpa till?”
Jobba i par eller små grupper.
Låt eleverna utgå från exemplet med Alex och Abbe. För en högre nivå kan eleverna själva komma på exempel på konflikter som kan uppstå i skolan.
OBS! Var noga med att det inte handlar om att prata om enskilda elever eller hänga ut någon – det ska vara generella exempel på konflikter.
Diskutera:
- Vad gör en vuxen som hjälper till på ett bra sätt i en konflikt?
- Finns det något vuxna ibland säger som inte hjälper? Vad?
- Hur vill du att en vuxen ska prata med dig om du är i en konflikt?
- Har du varit med om en situation där en vuxen hjälpte till på ett bra sätt? Vad gjorde de?
- Finns det något vi kan lära oss av videon och använda i verkliga livet?
- Hur kan vi använda minimedling i skolan?
Om Medlingscentrum
Medlingscentrum hjälper skolor att förebygga och hantera konflikter genom utbildning och praktiska verktyg. Vi erbjuder pedagogiskt material och fortbildning för skolpersonal, med fokus på trygghet, dialog och hållbara lösningar.
