Minns du sist du verkligen kände dig lyssnad på? Kanske var det en vän som inte avbröt eller en kollega som ställde just den där frågan som visade att de verkligen förstått vad du menade. Att bli lyssnad på är en ovärderlig känsla – och en förmåga som många av oss, inte minst våra elever ända från förskola till gymnasiet, skulle behöva öva mer på. I ett samhälle där debatter snabbt blir till skyttegravar, där lyhördheten ofta drunknar i ljudet av den egna rösten, är verkligt lyssnande en sällsynt gåva.

Lyssnandets och speglandets kraft

Aktivt lyssnande handlar inte om att vara tyst och höra vad andra säger. Det innebär att uppmärksamt ta in ord, kroppsspråk och känslor, samt att visa att man förstår och bryr sig om vad den andre uttrycker. Att lära barn att verkligen lyssna är en långsiktig investering som både våra elever och vi själva har stor nytta av, både i skolan och senare i livet. Att lära barn och unga att lyssna är att ge dem nycklar till bättre samspel och färre konflikter.

Aktivt lyssnande – grundläggande för vänskap och konflikthantering

Tänk på den enkla men viktiga scenen på skolgården när en elev berättar för en kamrat eller en vuxen om något negativt som hänt på rasten. Att bli bemött med ett genuint lyssnande och kanske en följdfråga kan göra stor skillnad i hur trygga och respekterade de känner sig. En skola som undervisar om aktivt lyssnande lära barnen att skapa kontakt och öka förståelsen för andras perspektiv. Det är en färdighet som behövs för att skapa empati och förebygga missförstånd. I skolan kan det vara nyckeln till att lösa konflikter på ett respektfullt sätt.

Ingen quick fix – men en varaktig förändring

Det görs så mycket bra arbete i skolan idag, men om vi ska vara ärliga behöver våra elever ännu mer träning i kommunikation och konflikthantering. Skolor kan införliva aktivt lyssnande i undervisningen genom att skapa återkommande lyssnarövningar i par eller små grupper, där elever får tid att dela med sig och lyssna på varandra utan avbrott. I samtal kan läraren tydligt modellera aktivt lyssnande genom att sammanfatta vad eleverna sagt, vilket hjälper dem att känna sig sedda och förstådda. Dessutom kan alla vuxna i skolans värld bli goda förebilder genom att praktisera aktivt lyssnande i sina dagliga möten och samtal med eleverna.

En lyssnande skola för ett bättre samhälle

Tänk vilken skillnad vi kan göra om vi hjälper våra unga att utveckla ett genuint lyssnande. Barn och ungdomar som får verktygen att uttrycka sina behov och lösa konflikter med lyhördhet och förståelse bygger inte bara starkare relationer i skolan och hemma. De förbereder sig också för framtiden, för en värld där god kommunikation kan minska missförstånd, stärka gemenskaper och skapa en tryggare omgivning för alla. Aktivt lyssnande är ingen mirakelmedicin, men det är en av de kanske mest värdefulla färdigheter vi kan ge nästa generation!

Exempel på en övning i aktivt lyssnande från materialet Bråka Smartare

Börja med att gå igenom aktivt lyssnande, hur man gör och vinsterna med det, gå också igenom dåligt lyssnande.

Steg 1, dåligt lyssnande:

Eleverna jobbar i par. Den ena eleven berättar för den andre om vad den gjort på morgonen innan den kom till skolan (eller annat neutralt ämne). Eleven som sitter närmast fönstret kan få börja.
Den andre ska lyssna dåligt. Det vill säga titta bort, se uttråkad ut, göra något annat. Men den ska sitta kvar på sin plats och inte säga något eller låta. Ge dem 1 – 2 minuter. Byt sedan roller så båda får lyssna dåligt.

Reflektion: Efter att båda har lyssnat dåligt får de prata två och två om hur det kändes:

Hur kändes det?
Hur var det att berätta när den andre lyssnade dåligt?
Hur kändes det att lyssna dåligt?

Gör sedan gärna en reflektion i stor grupp där eleverna får dela med sig om sina upplevelser inför de andra.

Steg 2, bra lyssnande:

Nu ska vi uppleva hur man lyssnar bra, aktivt lyssnande. Då ser man intresserad ut. Man tittar på personen. Visa själv hur du tittar på någon och ser intresserad ut. Man frågar kloka frågor, till exempel: “Hur kändes det?“ “Vad gjorde du sedan?“ “Berätta mer!”

Eleven närmast dörren får börja att berätta vad det gjorde igår efter skolan (eller annat ämne).
Den andre eleven lyssnar tyst och aktivt genom att titta på den som pratar och nicka uppmuntrande.
Efter att den första eleven pratat, sammanfattar den andra eleven kortfattat vad de hört, med egna ord. Exempel: "Så ni hade musik och spelade gitarr, och du tyckte det var kul."

Eleverna byter roller och upprepar övningen.

Reflektion: Efter båda har lyssnat bra får de prata två och två om hur det kändes:

Hur var det att berätta när den andre lyssnade bra?
Hur var det att lyssna bra?
Vad var skillnaden mellan första och andra omgången?

Gör sedan gärna en reflektion i stor grupp där eleverna får dela med sig om sina upplevelser inför de andra och reflektera över vad de lärt sig.

Aktivt lyssnande för en lugnare skola – så hjälper vi elever att lyssna och förstå