När ska jag stoppa en medling?

Läs artikeln och få svar på den och fyra andra vanliga frågor om skolmedling

Vi vill börja med att rikta ett varmt tack till alla deltagare på våra utbildningar inom skolmedling. Ert engagemang och önskan att skapa en trygg och konfliktlösande miljö i skolan är ovärderligt för vårt gemensamma mål att främja en positiv inlärningsmiljö för eleverna!

Vi har noterat att det finns ett antal vanliga frågor som återkommande dyker upp under våra utbildningar, och vi vill ta tillfället i akt att svara på dem här. Dessa frågor och svar är inte bara till för er som redan har gått våra kurser, utan för all skolpersonal och alla skolledare som står inför utmaningen att hantera konflikter i skolmiljön.

Vanliga frågor om skolmedling:

1. En elev vill inte medla.

Svar: Genomför inte en medling om eleven vägrar. Men om du bedömer att en medling skulle vara gynnsam, försök att motivera eleven och poängtera att möjligheten till medling alltid finns vid ett senare tillfälle, när eleven känner sig redo. Kom ihåg att medling vid allvarligare konflikter bör eleven ge sitt uttryckliga samtycke till medling.

2. När ska jag stoppa en medling?

Svar: Stoppa medlingen om den urartar, om eleverna inte följer spelreglerna eller om situationen visar sig vara allvarligare än förväntat. Det kan vara att du får reda på att det förekommit allvarliga kränkningar, att fler personer än väntat är involverade, eller om en elev är tyst och inte deltar.

3. En elev sitter bara tyst.

Svar: Försök hjälpa eleven genom att ställa fler och enklare frågor. Ta en paus i medlingen och prata enskilt med eleven. Om detta inte hjälper, överväg att avbryta medlingen och antingen fortsätta senare eller använda andra åtgärder som till exempel individuellt stöd.

4. Kan man medla med fler än två elever?

Svar: I vissa fall kan det vara gynnsamt, men det är mer att tänka på än vid medling med två parter. Var uppmärksam på maktbalansen, om är en elev på “ena sidan“ och två på “andra sidan” behöver den ensamme ge sitt uttalade samtycke till att träffa båda de andra samtidigt. Om den ensamme inte vill det kan ni ge alternativet att träffa de andra var och en för sig i medlingsmöten. Säkerställ under medlingen att alla behandlas som egna individer och får tala för sig själva (t.ex. fråga inte “vad känner ni“ utan “vad känner du” till var och en). Identifiera innan medlingen vilka som är kärnan i konflikten genom korta individuella samtal. Det är ofta bäst att inte ta med elever som inte är direkt involverade. För mer än fyra elever kan andra samtalsformer än medling användas.

5. Kan jag som skolpersonal medla med elever som jag inte känner?

Svar: Absolut. Det är inte heller nödvändigt att känna till alla detaljer om vad som hänt mellan eleverna. Men vid allvarligare situationer med flera inblandade, vid stor maktobalans eller om ni misstänker allvarliga kränkningar, se till att den som ska medla genomför individuella förmöten med eleverna för att förstå situationen, bedöma lämpligheten planera medlingen.

————

Vi hoppas att dessa svar hjälper er att känna er bättre rustade för att hantera konflikter i skolmiljön. Kom ihåg att ni inte är ensamma i detta arbete – vi på Medlingscentrum finns här för att stödja er på er resa mot en lugnare och mer konstruktiv skolmiljö!